Det kommer allt mer forskning kring hur personers hälsa och livsvillkor ser ut, baserat på deras könsidentitet och sexuella hälsa. När man gjort sådana studier i Sverige har det visat sig att män som är homo- eller bisexuella, och bisexuella kvinnor har en fördubblad risk för att få psykiska problem under livet. Det finns också en ökad risk att drabbas av olika fysiska åkommor, bland annat artros (https://www.artros.org) som i en studie drabbat 20 % av de svarande. Man har kunnat se att detta beror på den diskriminering som hbtq-personer utsätts för i samhället, så kallad minoritetsstress.

Hälsa och livsvillkor hos HBTQ-personer

Det svenska samhället har länge diskriminerat mot HBTQ-personer. Fram tills år 2013 tvingades transpersoner att genomgå sterilisering för att få genomgå könskorrigerande vård. Det kan tyckas ofattbart att man från statligt håll utsatt människor för sådana övergrepp, men det är också ett tydligt exempel på det förtryck HBTQ-personer utsatts för, både officiellt och under mer dolda förhållanden.

HBTQ-frågor och politik

Samtidigt som vi historiskt sett har haft mycket förtryck och diskriminering mot HBTQ-personer, så har det också gjorts framsteg. År 2019 presenterade regeringen en ny strategi som ska användas för att stärka den sexuella hälsan hos HBTQ-personer i hela landet. Det var Vänsterpartiet som ingick en överenskommelse med regeringen för att grundlägga strategin. Samma år såg regeringen över hur man skulle kunna skapa en könsneutral lagstiftning vad gäller familjerätt. Åsa Lindgren, som var jämställdhetsminister och ansvarig för HBTQ-politik, framförde hur viktigt det var att lämna heteronormen och skapa en lagstiftning som var anpassad för att familjer ser olika ut. Sedan början av 2019 hade man också ändrat förutsättningarna för en likvärdig assisterad befruktning utomlands, oavsett deras sexuella läggning och kön.

HBTQ-rättigheter genom historien

  • År 1944 blev sexuella relationer mellan två vuxna personer lagligt, när samtycke fanns mellan parterna. Före detta årtal var det alltså olagligt. Men homosexualitet klassades fortfarande som en sjukdom.
  • I augusti 1979 ringde HBTQ-aktivister till Försäkringskassan och sa att de kände sig homosexuella den här dagen, så de behövde bli sjukskrivna. Eftersom Socialstyrelsen då klassade homosexualitet som en mentalsjukdom, menade aktivisterna att de borde få ersättning för detta. Syftet var förstås att visa på hur orimlig Socialstyrelsens klassificering var. Den 26 augusti ockuperades också Socialstyrelsens kontor av aktivister, bland dessa fanns författaren och artisten Jonas Gardell. De vägrade gå från lokalerna om inte Socialstyrelsens generaldirektör Barbro Westerholm kom och diskuterade med dem. Det gjorde hon, och veckan efter övertygade hon sina kollegor att ta bort sjukdomsstämpeln. I oktober 1979 ströks homosexualitet ur sjukdomsregistret.
  • År 2003 bestämdes att anspelningar på en persons sexuella läggning skulle innefattas inom lagen mot hets mot folkgrupp.
  • År 2009 togs även sjukdomsstämpeln på transvestism bort. Samma år blev äktenskapsbalken könsneutral.
  • År 2016 fick ensamstående kvinnor rätt att genomgå assisterad befruktning inom den svenska sjukvården.